Saknad

Nästan alla människor har en vän som ljuger, förstör eller suger ut energin ur en. Jag har en fråga: vad gör du med denna människa? Jag förstår inte hur man kan fortsätta umgås med en sådan person. Är det inte tio gånger bättre med människor som ger energi än någon som tar energi? Jag själv är ganska hård på sådant numera. Jag har sagt upp vänskapen med ett par styckna just för att de var sådana människor. Det betyder dock inte att det vart lätt, men jag kände att det vart antingen eller. Jag vart tvungen att ta hand om mig själv, och för att kunna göra det vart jag tvungen att bryta med de personer jag helt klippte av banden med. Det betyder heller inte att jag inte saknar dem. För det gör jag. Saknaden är mindre ibland, och ibland riktigt stor och tung. Men innerst inne vet jag att jag gjort rätt - jag mådde till största del dåligt av att ha dem i mitt liv. Inte för att de är onda människor, men de bara tog och tog och tog och jag fick ingenting tillbaka i slutändan. Dock vart en av dem rent ut sagt elak: gick bakom ryggen på mig och sårade mig något fruktansvärt. Så jag tänkte: "Vad ger hon mig?" Och svaret vart simpelt: ingenting mer än tårar. Men som tidigare nämnt: saknaden kan vara fruktansvärd ibland, men jag har börjat lära mig att hantera den. Sen kan jag vara väldigt dramatisk när jag blir sårad, det blir en väldig smärta för mig då jag verkligen älskar mina vänner. Jag har inte lätt för att älska, så när jag väl älskar gör det så förbannat ont att sakna. Jag kramar en kudde, kryper ihop i soffan och får kärlek från min man. Det är mitt lilla tips till er: gosa och mys bort saknaden.

pusu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0