toxicgirly

Aaah. Härliga dagar med Jessi, babes, Dennis och Jesper. Ja, Jesper får mig att skratta som få. Jädra huliganist! Haha. Kram påre ditt lilla stjärnskott! Och out of the blue (lite föraningar dåra, hihi) fick jag ett par grymt snygga jeans och en underbar, stickad kofta av Jessi! Taaack min pärla! Älskar dem! Har precis uppdaterat mig på min systers blogg om hur det går för henne (malubi.blogg.se) och det verkar gå riktigt bra. *happy, happy, joy, joy* Dessutom skall hennes man Mentor ner/upp? till henne snart, så lyckan går att se i raderna i bloggen. Själv skall jag snart daska upp mig och göra mig iordning för att träffa Dennis i stan, dricka lite pilsner och sedan kolla på Lejonkungen och böla ögonen ur mig. För stunden sitter jag i koftan jag fick av Jessi, mina säxxyyy pyjamas byxor och diggar till Snooooooop Dogg och är SÅ fräsch. *drewl* Hörs senare fina läsare


tata
pusu

Idag är ingen bra dag. Jag bara bölar och bölar och känner mig så tok liten, trots att gårdagen var himelsk med min älskade Ira som jag inte sett på evigheter. Tack Sofia för en trevlig kväll! Men idag äre som sagt uselt, finns inte så mycket mer att säga om det. Pojkarna (Babes och Dennis) sitter ute i soffan och spelar GH as usual, men oroar sig så fint för mig, ger mig kramar, värmande kommentarer och sitt fulla stöd. Men jag saknar min syster så mycket. Det gör så ont, så ont. När hon var den man alltid ringde, den som alltid kom oavsett tid - det känns så tomt. Helt plötsligt har halva familjen flyttat utomlands och jag faller bit för bit när saknaden kommer krypande likt ett spöke. Och Jessica. Underbara Jessica. Tvivla inte, tveka inte. Du om någon är mitt allt, jag har det bara kämpigt just nu och låser in mig i mig själv. Vackra människa, jag älskar dig beyond. Glöm aldrig det. Rascal Flatts, Movin On. Right...



snusmumrik och syster yster.

Imorgon blir det tredje dagen på raken som jag åker till  Pinkey på Sallarängsgatan i Mölndal och besöker henne på jobbet. Jag får så mycket energi, glädje och kärlek av henne att jag helt enkelt inte kan få nog. Idag fick hon en svart vit rutig tröja av mig som jag aldrig använder - hon blev så himla glad. Så härligt att ge och få se sådan lycka. Imorgon skall vi byta tröja och jag skall dessutom få lite grejer som hon rensat ur sin garderob. Pratade lite lätt om att kanske börja jobba en dag i veckan hos henne, men först och främst skall jag boka tid hos min psykolog och be om hjälp hur jag tar mig fram. Jag får noll kronor i stöd som sjuksriven, men jag kan heller inte börja plugga eller jobba pang sådär. (lycka till att få jobb) Så imorgon skall jag ringa och boka tid för lite rådgivning.


Pusu

Limp Bizkit - Break Stuff


ARGH! Jag är så ARG idag. Allting är skit, skit, SKIT! I'll skin your ass raw.

Mamma åker imorgon och jag är tom, så tom. Idag åkte hon till Bengt och Karina för att sova sin sista natt där då de skall köra henne tidigt imorgon till tåget. Syster åkte idag as well, och jag sörjer med vin och Sarah McLachlan. Helt plötsligt blev världen så förbannat stor och djävlig igen. Hjärtat blev fyllt av sorgsna ekon igen, magen vriden i 360. Allting är kallt och kalt, fingerlöst - smaklöst. Jag vill se City Of Angels och böla i en för stor tröja.

Jag är SÅ trött efter att ha vaknat så tidigt som jag gjorde i morse. Sedan promenerade jag, mamma + hundarna till mormor i Kortedala där vi fikade lite, sedan tog vi vagnen till Rymdtorget där jag hämtade ut mina mediciner och mamma handlade lite, sedan promenerade vi hem. Jag är trött och rastlös. Jag tål inte att inte ha något att göra när jag väl kommit igång. Nu känner jag mig bara seg och kladdig och usch! Jag vill ha någon att snacka goja med, dricka lite vin och röka cigg efter cigg i stickade tröjor ute på balkongen med. Jag får tvinga mamma.


pusu.

Det blev en tidig morgon. Mor och pojkvän ligger fortfarande och sussar gott. Visste inte vad jag skulle göra, så jag startade datorn, hoppas inte mamma vaknar. *fingers crossed* Har redan hunnit vara ute med hundarna, göra rent kattsandlådorna, leka med Tor (hamstern), ge missarna mat (inte hamstern), koka kaffe samt ta mina mediciner. Idag skall mamma och jag (och hundarna såklart) till mormor på en fika. Vart över en månad sedan jag träffade mormor, så det skall bli kul. Hennes tillstånd har förvärrats och nu måste hon operera knät, dessutom vill hon in på hem inom snar framtid. Älskade mormor. <3 Igår sa jag sorgset nog hejdå till min älskade syster som flyttar till Prag för att studera teater/film/acting där på en av de bästa skolorna i hela världen. *stolt* Kommer inte få se henne förrän till julen igen, och det känns i magen och hjärtat. Saknar dig redan syster. Love.


Pusu.

Jag stor trivs med mamma här hemma i Sverige. Jag är på topp och orkar göra saker. Jag är ute på lång prommisar med hundarna, har gått till rymdtorget (som ligger alldeles runt hörnet, men innan kunde jag inte ens tänka tanken), jag har vart ute med mamma och hundarna och plockat svamp där vi tidigare bodde, idag åkte jag spårvagn OCH buss hela vägen till Kärra med mamma till bror och familj UTAN att få panik attack och må allmänt sämst. Jag klarar mig bra med mamma vid min sida, och fasar därför över hennes korta vistelse. Dock njuter jag självfallet till hundra av hennes närvaro, hennes goa kramar och hennes mammande. Jag känner mig som liten igen och blir omhändertagen och behöver inte vara rädd för något längre. Ingenting kan röra mig eller göra mig illa, och det gör ont att det inte kommer vara så för alltid. Men jag skall försöka fortsätta vara stark. Imorgon skall jag ringa Storås Ridklubb och be om att få börja rida hos dem, och denna gången skall det banne mig bli av med. Jag vill så gärna rida igen, och hästar är så bra för psyket. Sen har min psykolog skickat en remiss till Borderline-enheten så nu väntar jag på ett brev från dem och så vågar jag se lite ljust på framtiden. Jag vågar inte lova att det kommer hålla sig såhär, men jag gör det iaf nu och det är huvudsaken. Att jag kan göra det. Jag är inte helt hopplös. Hoppas mina pärlor mår bra och har det fint. Tänker på er dag som natt.


pusu.

Utskrivning idag. Vill inte missa mammas vistelse här i Sverige när det händer så sällan. Känns bra. Medicinerna har börjat kicka igång as well, så på den fronten är det balanserat så länge. Är dock ovanligt trött, men det är väl bara en biverkning som man får räkna med i början. Robin är på g för att plocka upp mig, hon stannar över på middag: tacos. Fått tre nya diagnoser. Mindre kul med fyra diagnoser. Men det finns hjälp, och jag tänker ta den. pusu