Smärta.

Jag förlorar dig mer och mer för var dag som går, du ser mig inte ens i ögonen längre - och jag undrar, är detta att bli älskad? Jag har glömt känslan av dina armar runt mig, fyllda med kärlek, dina läppar mot min panna, dina varma kinder mot mitt bröst. Jag har glömt vad vi en gång hade, jag ser det inte längre - och du går bakåt i tiden till gamla flickvänner för att..straffa mig? För att straffa oss? Du dömde vårat förhållande genom att bli vän med henne igen, nu kan jag knappt röra vid dig längre. Hur länge har du haft kontakt med henne? Hur länge, jag undrar och vrider mig i smärtsamma kramper. Det här gör för ont.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0