Surviving
Gårdagens slut blev inte bra alls. Fick reda på att Oupa (farfar) dog i förrgår och jag kunde inte gråta. Jag är stel och kall men på insidan grät jag som ett barn. Jag älskar min oupa och har saknat honom något förfärligt under senaste. Ouma (farmor) dog för ett par år sedan, och det har jag inte kommit över än. Man kommer nog aldrig över bortgångar med nära och kära, man lär sig bara leva med det.
Kommentarer
Postat av: Danttu
Klart att man inte känner något när man är helt fullproppad med piller. Anti-depp och benso o allt som trycks in i dig. Men kanske är det priset man betalar för kunna må bättre? Eller inte....? I villket skick du än är så kommer du över det här, det lovar jag!
Krya på dig stumpan. :)
Trackback
